Right time right place with Erik Lindahl

Ironing Board Sam ©Bild Erik Lindahl

Året är 1980 på Peggy`s Patsio Memphis Tennesse.
Det ensamma paret dansar till tonerna av Ironing Board Sam som sjunger och spelar så att bluesgudarna gråter av glädje.Tre set à 45 minuter för ett fåtal besökare, ett ögonblick som hade passerat obemärkt förbi om det inte hade varit en fotograf på plats.

Please allow me to introduce the Photographer: Erik Lindahl från Göteborg.
Erik Lindahl sålde inte likt Robert Johnson sin själ till djävulen, han sålde den till kameran och bluesen, för Erik lever med bluesen. Erik är en av de fotografer som jag skulle vilja byta plats och tid med om det hade varit möjligt. Han har träffat de flesta av de stora artisterna inom bluesen. På rätt plats, rätt tillfälle, rätt ackord och rätt bländare.
Intresset för blues fick han i slutet på sextiotalet. När han sedan praktiserade på en bildbyrå i början på 70-talet fick han fotografera artister som Sonny Terry och Brownie Mcghee när de uppträdde på konserthuset i Göteborg. Några år senare var han på plats i bluesens hemland USA.

                                                                                                                        Willie "Big Eyes" Smith © Bild:Erik Lindahl

Aldrig i centrum men alltid på rätt plats.
Jag funderar på kopplingen bild och blues, kanske är det texterna som påminner oss om vardagen, lite som dokumentärfotografins .Everything', everything', everything's gonna be alright this mornin'
Ooh yeah, whoaw Now when I was a young boy, at the age of five
My mother said I was, gonna be the greatest man alive
But now I'm a man, way past 21 Want you to believe me baby,
I had lot's of fun I'm a man
I spell mmm, aaa child, nnn  
Muddy Waters, Albert King, John Lee Hooker på och bakom scen. Möten som det med Willie "Big Eyes" Smith som langar över en flaska med orden "Knock yourself out Erik" på turnén i Haag.
Erik har träffat de flesta stora stjärnorna som här, Arleen Brown West side Chicago 1978.

Arleen Brown ©Bild Erik Lindahl

När jag ber om ett bluesminne berättar Erik om när han fick uppdraget att hämta Lowell Fulson till hans spelning på studentkåren 1980.
- Jag knackade på dörren men Lowell gav sig inte till känna. Dörren var olåst och jag tittade in och upptäckte att han hade somnat, han vaknade och förklarade att han aldrig låser dörren till ett hotellrum. Motiveringen han gav var att "om det börjar brinna kan någon komma in och kasta vatten i ansiktet på mig". Ett glas whisky i baren hann den välklädde bluesartisten med tillsammans med fotograf Erik innan det bar av till konserten.

                                                                                                                                             Lowell Fulson ©Bild Erik Lindahl

 












Eriks vapendragare under resorna över Atlanten var den numera ansvariga utgivaren för Uppdrag granskning den grävande journalisten Nils Hanson. På frågan om ett avslöjande inom bluesen bifogar fotografen en bild på Hanson den yngre. Men att lägga ut en över 30 år gammal bild på en ansvarig utgivare på SVT känns om att jobba med en dold kamera så jag låter bli.

För att ledsaga den oinvigde kommer här några tips som kan frälsa lyssnaren.
De topp fem bästa låtarna enligt bluesfotografen

Nr 1, I pity the fool, Bobby Bland




2.Right place, wrong time med Otis Rush
3.Loneley Man med Little Milton
4.Bad Luck blues med Eddie"Guitar Slim" Jones
5.Sweet sixteen med James Cotton (med Luther Tucker på gitarr)

Tycker ni att det här känns för gammalt och gubbigt skall ni INTE se Eriks senaste utställning som hänger på idrottsmuseet i Göteborg. Där får ni bland annat se änglar likt IFK Göteborgs Torbjörn Nilsson som hänger i luften efter att ha nätat på ett fullsatt Ullevi på 80-talet.
Men om ni vågar närma er en fotograf som sålt sin själ till fotografin och bluesen bör ni köpa Erik Lindahls bluesbok Blue Shots
Oh yeah that Photographer he´s got the blues.

 

Erik Lindahl med Muddy Waters